06-03-10 Källa: LO Tidningen
Strutskött säljer
Karlskrona, Oxelösund - efter de första bekräftade fallen i
Oskarshamn upptäcks nu smittade fåglar på olika håll i Sverige.
Statens veterinärmedicinska anstalt räknar med fler fall från andra
delar av landet - och att kulmen är nådd inom två veckor.
Peter Stenius som jobbar med strutsuppfödning räds inte
fågelinfluensan. Rutiner för att skydda tamfåglarna finns sedan
länge. Svårare är att kontrollera hur konsumenterna tänker.
Samma dag som beskedet om de smittade viggarna kom stängde Peter
Stenius in sina strutsar. Men trots de nya produktionsvillkor
fågelinfluensan för med sig väljer han att bygga ut. För strutskött
säljer.
Runt 400 strutsar per år föds upp till slakt genom Peter Stenius
företag Stigtomta struts, strax utanför Nyköping i Södermanland. I
vanliga fall går de in och ut som de vill. De gillar att bada i snön
på vintern och att duscha i vattenspridarna under sommarmånaderna.
Men den här sommaren blir det troligtvis inget bete utomhus, och det
är färdigbadat för i vinter. I stället bygger Peter Stenius ett stall
med tak som släpper genom ljus samt gallerförsedda väggar. Tills det
står klart är strutsarna inne i ladan med öppna dörrar för
luftgenomströmningens skull.
-Jag tror inte de mår dåligt av att gå inomhus även om det är tråkigt
om de inte får komma ut i sommar. Men det viktiga för strutsar är
mycket luft. Det syns direkt på ögonen om cirkulationen blir för
dålig, säger han.
Största faran är minskad efterfrågan på fågelkött ifall influensan
skulle nå tamfåglarna, tror han. Men i längden ser han den
internationella konkurrensen med mindre strikt regelverk och därmed
billigare produktion som ett större hot.
-Jag är inte så orolig för själva influensan utan satsar på ökad
produktion, men jag kommer att sluta släppa in folk till strutsarna.
Också på Kronfågel i Kristianstad är det konsumentmakten och inte
fågelinfluensan i sig som kan ge vissa oroskänslor. Klubbordförande
Görgen Kier konstaterar att snacket bland de 300 anställda snarare
rör vad folk som läser tidningarna tänker - och om det kan bli som i
Europa där försäljningen har sjunkit. Men han hoppas att de pengar
som lagts ned på den svenska industrins kamp mot salmonellan nu ska
ge utdelning i form av tillit till branschen.
-Förhoppningsvis har folk högt förtroende för industrin och
myndigheternas kontrollarbete. Det skulle vara hemskt om vi
utplånades på grund av konsumenters rädsla, säger han.
I och med att salmonellaarbetet redan pågått har det inte krävts
några nya rutiner. Personalen har informerats om att fågelinfluensan
liknar salmonellan när det gäller spridningen. Däremot minimeras
antalet studiebesök.
Görgen Kier tror att en alternativ utveckling kan vara att
uppmärksamheten kring fågelinfluensan får konsumenterna att åter
vända sig till svenskproducerat fågelkött.
Den bilden bekräftas av branschorganisationen Svensk Fågel som
företräder 99 procent av producenterna. De senaste åren har den
internationella konkurrensen varit stor, och prispressen är hård.
Bara under 2004 ökade importen av kyckling med 38 procent. Men för
medlemsföretagen syns sedan ett par månader tillbaka en liten
ljusning, konsumtionen av svensk fågel ökar igen.
Äggindustrin står förmodligen säkrare än köttproducenterna, tror
Svenska Äggs vd Camilla Sandenskog. Hon tycker att konsumenterna har
en tendens att vända tankarna till köttet och inte äggen i de här
lägena.
-Ägg är en basråvara och det har visat sig förr att när konsumtionen
sjunkit har det bara varit för en kortare tid, säger Camilla
Sandenskog.
TOVE STENQIST
BILDTEXT:
Marknad för strutsar. För ett slaktdjur får man mellan 2500 och 3000
kronor. Men det finns pengar att tjäna också på skinnprodukter och
ägglampor. Numera finns också strutssalva.
Strutsarna gillar att picka på knappar, händer, öron, kameror, allt
som ser intressant ut. "Jag har fått ett par rejäla nyp i öronen",
säger Peter Stenius, som lämnat stadslivet i Solna för att driva
Stigtomta struts.
FOTNOT:
ARBETSLIV-LEDARSKAP
